Jag hade klivit in i mataffären, skulle handla lite grejer innan jag åkte till jobbet. Där jag kom gående bland montrar av matvaror, så såg jag i ögonvrån lite på avstånd en man som reagerade
i sitt kroppspråk när han såg mig, han blev som paralyserad och stirrade ögonen ur sigJag kände ett obehag över hans beteende och kände att här måste jag nog backa mig ur sikte, och det gjorde jag, jag gick en
annan väg i affären och försökte att glida ur och bort från situationen, med det resultatet att han började att förfölja mig i affären eller rättare sagt han jagade ifatt mig och där jag nu står
och tittar på grejer välmedveten att mannen har kommit fram till min ena sida, och börjar att svamla med mig, jag hör inte vad han försöker säga till mig, svårt att höra för han är påverkad av
ja vad vet jag droger? alkohol? tabletter? eller alltting, jag börjar känna att jag vill inte bli utsatt för en sådan man - och tittar upp! han är minst två huvun längre än jag och då är jag också
rätt lång medans jag tittar på honom och han på mig så ser han alldeles som "nyfrälst" ut när han tittar på mig, och jag tänker vad ser du? har du hallucinationer ser du en madonna? jag i min tur vill inte
ha hans sällskap så samtidigt som jag tittar på honom så säger jag "jag känner inte dig" "STICK!" och faktum är att han mumlar ett något som ska likna ett "ursäkta" och att han är alldeles för påverkad,
OCH han sticker, och jag får ruska av mig en negativ känsla Det får mig att tänka på en annan händelse när jag var på väg hem på kvällen och stod och vänta på t-banan, jag hade arbetat
på Självmordsupplysningen och när man kommer därifrån så är du oftast lite trött mentalt och jag vill då ha lugn och ro, medans jag väntar så hör jag nån som gapar eller rättare sagt
skriker, något om en kvinna, åh nej inte en som kan vara tyst, han far runt på perrongen och jag min vana trogen vill öka avståndet, så lite sådär börjar jag att göra det, dessutom där han är
bland alla människor så är det ingen som ber honom hålla tyst, så till slut så står han iaf. nästan bredvid mig och jag blir mäkta förbannad över att han skriker för full hals, så jag ber
honom att "hålla käften" om han ska stå bredvid mig, eller så kan han gå någon annanstans och gapa men inte bredvid mig! han i sin tur blir mycket förvånad tror jag över att en kvinna säger till honom,
så han är tyst en stund och glor på mig, sedan börjar han om med att skrika, så jag säger till honom en gång till att "du måste ju för sjutton kunna uppföra dig om du ska åka t-bana" nu tystnar
han och svaret börjar komma i form av "är du en sådan där?" Ja kom igen nu vad ska du säga? tänkte jag, lite nyfiken blev jag, men också att vid minsta sagda otrevlighet, så tänkte jag att då hamnar
han i backen, men det gick inte så långt för tåget kom och han kom aldrig fram till vad han skulle säga, men det kändes mycket bra att få höra utifrån situationen -"är du en sådan där"......