Han hade planerat allt! så noga, ensam där han var, ingen skulle komma den här tiden på året. Repöglan var klar för hängning, samtidigt skulle han slänga den glödande cigarettfimpen i bensindunken
så allt skulle explodera och han var borta! förintad!, lättare för anhöriga att ta in och ta hand om, trodde han. Ett sista samtal ville han ha innan döden tog över, och då med kvinnan som var så underbar, en
kvinna han var smått förälskad i, fast förresten detta med känslor, var han förälskad?, han kunde ju känna starkt för allt och alla? vad var det som han drogs till den här gången?. Hans tankar avbröts
av att hon ringde och ville ha en förklaring till "allt är över" och "förlåt".
"Jag tänker träffa min morfar och äta middag med honom" Nu visste kvinnan att hans morfar var död sedan länge. Kommunikationen
tog sin början mellan de två och bägge hade de två olika mål- hans att avsluta sitt liv, det fick räcka nu med all ångest, allt det mörka inom honom, all hans vanmakt inför sig själv och hans liv- hennes
mål var att motivera till livet och hålla honom kvar i livet, att skydda livet- tills hjälp kom fram.