Läser om larmoperatören på SOS-Alarm, åter en igen som har visat sin totala okunskap i att bedöma om personen behöver ambulans, det är skrämmande läsning, med tanke på att det är operatörens
agerande att larma iväg ambulans och förhoppningsvis rädda liv. Men vad händer, det blir massa ifrågasättningar som inte hör hemma i en akut situation, och deras chef mjäker något om bemötandet?- bemötandet,
jo visst det är viktigt men de har ju missat något och det är inte 1,a gången det händer, får de ingen utbildning/kunskap i att lyssna in rösten? hur låter den? och att lyssna in andningen? på personen som
ringer? hur den uttrycker sig? när jag hörde inspelningen så hörs det på en gång att personen som är skjuten och knivskadad har både panik i rösten och en dödsångest i rösten, på andningen
hörs det att han också börjar bli sämre, hur f-n kan man missa sånt?? då måste det handla om att en Kalle Anka eller Kajsa Anka sitter där bakom spakarna, visst det är säker många som busringer, men
har personalen utbildning i det som jag nämnde och förhoppningsvis vidarutbildning i den medicinska delen så kan de sålla bort effektivt busringarna. Varför inte praktik perioder också inom psykiatrin? för att lära
sig hur människor kan låta och bete sig vid panikattacker, ångest, och att det mesta kan hända. Sos Alarm ska ju vara en trygg instans som vi som jobbar och skattar för (och även de som inte skattar :)) ska kunna lita på,
att det sitter professionellt kunnigt realistiskt folk, inte några som tjatar om andra saker som är ovidkommande i dessa lägen. Människor som är medvetna om hur vårt samhälle ser ut idag, och då vårt samhällsklimat,
det är inte Grönköping längre inte ens i Sverige-landet Lagom.