Kanske inte riktigt så... men jag har mina reflektioner/tankar/funderingar hemma i mitt kök och alltid till musik, jag har alltid varit så även när jag pluggar, läser, skriver alltid till musik --den musik som är
skapad av någon otroligt musikalisk människa och som sjungs av någon coolt duktig person, tillsammans med alla skickliga musiker, och sedan sitter jag och lyssnar och gör annat samtidigt som jag lyssnar på den musik som jag gillar,
eller så lyssnar jag "bara" på musiken. Mina tankar har gått idag, åter till de existentiella frågorna, de återkommer
för mig, egentligen har de gått som en röd tråd genom mitt liv, jag har tyckt om att fundera, diskutera dessa frågor, men jag kan knappast säga att jag har fått en livsriktning av detta, men jag tror mer på en inre
kompass, som jag har och skulle vilja utveckla i mitt liv, säkert finns det fler med mig tror jag :) som ställer frågorna "vad är viktigt i livet" "hur vill jag leva"-- " vad är det som hindrar"- För min del har det blivit
mer aktuellt nu när jag har en a två kroniska sjukdomar, tidigare så har det också varit aktuellt och då i samband med människor som dött och som stått mig nära, men sen så har det, jag antar när
sorgen lägger sig och det har skett en bearbetning med nya förhållningssätt till sorgen, så faller man in i ungefär samma mönster, som innan de tragiska dödsfallen ,jo man är mer livserfaren, och visst saknaden
finns med efter personerna som levt,, och går jämsides i ens liv, men funderingarna är lika, vad är viktigt i livet, vad vill vi med våra liv osv., men sedan lunkar livet på utan några större förändringar,
förrän nu med detta med genetiken och mitt liv, jag sökte bl a vad jag behöver för förhållningssätt till sjukdomen och livet, och kom ju då fram till ACT, har tidigare skrivit om det, men har också haft
ett första samtal i det, ACT används vid behandlingar av kroniska sjukdomar, stress, långvariga smärtor depp, ångest, stärka relationer, bli motiverad till att välja ett annat liv att leva, att genom ACT- lever man ett
rikare liv samtidigt som man accepterar de svåra sakerna i ens liv, det handlar också om att identifiera vad man tycker är viktigt i livet, och ta konkreta steg mot vad man tycker är viktigt i ens liv. Det handlar också om att hitta
sin egen inre motivation och handlingskraft. Man jobbar med sina värderingar, mål, handlingar, hinder, problemlösning/inre motivation/handlingskraften. Det ger verktygen och ett förhållningssätt. Något som kompletterar
allt detta med vad det viktiga livet innebär -- är några tankeställningar som kommit fram i en sjuksköterskas arbete med döende människor som hon arbetade hos i tre veckor till tre månader. En lista på vad människor
ångrar när det är för sent så att säga., och som var väldigt vanligt att de sa. "Jag önskar jag hade haft mod att leva mitt eget liv och inte det liv andra förväntade sig av mig" Drömmarna som
inte uppfylldes, Vad människan väljer i sitt liv, och hälsa ger en frihet som få uppskattar innan de förlorar den. "Jag önskar att jag inte jobbat så hårt" då går man miste om ex. sina barns
uppväxt, eller att ha en närmare relation till sin partner, bättre att skapa mer utrymme i livet och du blir mer öppen för nya möjligheter. "Jag önskar jag vågat uttryckt mina känslor" många
människor döljer sina känslor, för att inte stöta sig med någon, det resulterar i ett medelmåttigt liv, istället för att ärligheten syns i känslorna. "Jag önskar att jag hållit kontakten
med mina vänner" alla de som hon pratade med på dödsbädden, saknade sina vänner-- man låter vänskapen rinna ut i sanden, många fastnar i sina liv, huuaa säger jag, så att de låter värdefull
vänskap försvinna. "Jag önskar att jag hade tillåtit mig att vara lyckligare"--- de fastnade i gamla mönster, vanor, och tryggheten i det välbekanta som fick styra, rädsla till förändring gjorde att de låtsades
vara nöjda både för sig själva och andra, istället hade de en djup längtan efter skratt och ha kul i livet. Mycket mycket och åter mycket tänkvärt, vem vill vara på dödsbädden och säga vad
f-n gjorde jag inte det för???? inte jag fast åh andra sidan, nu för tiden vet man ju inte om man hamnar på dödsbädden, utan det kan ju bli istället, fel tid, fel plats, en tankeparantes :) därför ska jag
börja jobba med verktygen, nu när jag har pratat så mycket om det viktiga i livet, det är sååååå bra detta med verktygen, för det är konkret, jag kommer säkert ge vidare exempel här Lite mentalt djup en lördag kväll.