Har jag sett dokumentärfilmen Tusen Bitar om Björn Afzelius och åter igen slår det mig att när en människa tar sitt liv, så lämnas alltid människor kvar som ska försöka leva vidare och
härbärgera alla dess känslor och tankar om suicidhandlingen, I filmen var det hans mamma som suiciderade och han bar det genom sitt korta liv, känslan av ett stort svek som föll avgrundsdjupt långt in i själen.
Jag tänker också på min första pojkvän som tog sitt liv 2008 dessförinnan hade hans tvillingbror suiciderat flera år tidigare, så många kvar som ska leva vidare med alla de obesvarade frågorna. Livet
far fram med människan många gånger, jag tänker på vilka duktiga idrottskillar de var bägge två när de var yngre, var tog det vägen senare i livet? hur kunde det gå så galet fel!? i livet. Var de
sköra och sårbara till sin personlighet? eller var det impulskontrollen som var för låg? tampades de med depressioner? ångest? eller var det missbruk som förändrade omdömet tillsammans med psykosociala motgångar?
finns det egentligen någon som kan överhuvudtaget svara på alla dessa svåra frågor? om självmorden?, de aktiva och passiva självmorden, det är frågor som aldrig kommer att kunna ge några svar, det är
dödsfall i form av suicid som alltid gör att det blir någon kvar med alla de obesvarade frågorna, skuldkänslorna, sorgen, vreden.
Gillar du filmen så läs gärna min recension av Tusen Bitar via filmeye.se eller
så googlar du mitt namn+recensioner OCH då! Jo! då kommer det upp 9 filmer som jag recenserat, det är alltså typ bara hälften av alla filmer jag skrivit som skribent, var är de andra....???.
När jag
läser en del av mina recensioner (händer ibland, men väldigt sällan) så blir jag lätt impad--men har jaaaggg skrivit det här :) nu ska man inte ägna sig åt självskryt i landet Lagom, fast om jag sätter
andra ord för det så låter det bättre kanske? jag är stolt och känner glädje över att ha talangen, förmågan att förmedla orden så till den milda grad, att The Walt Disney Company Nordic ville
ha min recension på Maleficent på en Disney banner för filmen på Sf.se Nu blev det inte aktuellt av skäl som jag inte vet, kan bara spekulera om att det var väl en sur nisse eller varför inte en tomte som tyckte annat.
Men recensionen gjorde "intryck på dem" som ägaren sa för filmbolaget.
Nu tycker jag för att skruva till det hela en aning att jag platsar helt klart på de 4potentialerna tror jag att det var? där de jobbar med talanger
inom olika yrken Just det ja, där skulle jag vara och platsa bra med mitt skrivande, " öh du ehh så kaxig" sa toyboyen, till mig- ja kanske en aning ibland, det händer, fast med all rätt 
OOoppss nu höjde jag ju mitt tonläge ytterligare ett snäpp högre, oj jag måste ha missat något i jantelagarna kanske det var alla meningar och dess innehåll.