Du är välkommen till min blogg

 Jag som tyckte ämnet var/är så bra, så blir artikeln dissad och kommer inte in som debattartikel, tyckte den platsade där nu när det står så mycket annat skit där, så tyckte jag att jag skulle höja kvaliten, men tydligen blev det för svårt för the man. Läs och tyck själv, han fattade väl inte poängen i det som jag har skrivit, fast så bra att det finns fler tidningar

Visst behöver många fler träna på sin existentiella hälsa och de existentiella livsfrågorna

Existentiell hälsa är inte förknippat med religion om nu någon trodde det. Existentiell hälsa har stor påverkan på hur man mår psykiskt fysiskt och socialt. WHO har plockat ihop åtta byggstenar som grund till existentiell hälsa åtta olika existentiella hälsodimensioner som är ja det står det--andlig kontakt, mening och syfte i livet (meningsfullhet i livet), upplevelse av förundran över tillvaron, helhet, andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimismen och en personlig tro.

Vad är existentiell tillit? Ja bland annat är det att ha en tilltro till sig själv, en inre tillit, att lita på sin egen förmåga att klara av saker och en yttre tillit till andra i relation och då ha förmågan att släppa människor nära sig. Det är också att kunna återupprätta en balans mellan vårt inre liv och vårt yttre liv. Tillit är att ge våra känslor lika stort utrymme som det intellektuella. Att lära sig sätta ord på sina känslor genom samtal och kunna beskriva sina tankar i ett existentiellt samtal. Vid sjukdom och psykisk ohälsa ställs de existentiella frågorna många gånger på sin spets och blir mycket viktiga frågor i en persons liv, att ha en existentiell stabil grund ger dig verktyg till hur du hanterar ex. en sjukdom, eller vid kris, hur du självskattar din hälsa, hur du tänker, vad för känslor och hur dina handlingar och möjligheter ser ut i ditt liv. Det är frågor och svar som är viktiga att komma tillrätta med i vardagen och inte bara när livet plötsligt krisar, när du lever vardagslivet, så inse vikten av att ge utrymme och att hitta ett förhållningssätt, till de existentiella frågorna, så att de blir aktuella, viktiga och där du som person kommer fram till dina egna svar på dina existentiella frågor.

Existentiella frågor som – vad är döden? Vad är kärlek? Lycka? Vad är ett gott liv? och framförallt för många som funderar Vad är meningen? och Vad är viktigt i livet? Vad vill du göra med ditt liv?

Det är frågor att samtala om i en grupp, eller med sina kompisar, vänner, livspartner eller i andra sammanhang, och det som är viktigt är att få olika svar och åsikter för att kunna reflektera och komma fram till sina egna svar och dessutom att ha modet att vara sann mot sig själv, vad vill Du egentligen. När känsla, tanke och handling blir ett då är du på god väg i din inre kompass, som tar ut riktningen i livet bestående av existentiell tillit. Ju fler delar av de åtta byggstenarna som enl. WHO beskriver av existentiell hälsa, och som individen har kommit fram till, desto bättre rustad är individen när kriser och sjukdomar kommer i livet, det ger individen fler verktyg till att hantera det som blir tungt att bära. Viktigt att säga är att existentiell hälsa botar inte diagnoser, däremot så stärks individen i sitt förhållningssätt inför kriser och påfrestningar i livet.                             

Det här är existentiella frågor som många har en brist i att samtala om tyvärr, bristen visar  sig även också inom vården många gånger. Önskvärt vore att det skulle finnas strukturerade former i att få samtala om de existentiella livsfrågorna både som ett förebyggande skydd av sin hälsa och i olika livskriser och sorg. Allt behöver inte vara lagt hos kuratorer eller psykologer. Det är ingen terapi utan samtal som rör de stora livsfrågorna utifrån ett reflekterande. Landstinget!! Here they come!, jag anser att Landstinget skulle gå i bräschen och föra in detta i vården, som det är nu så ligger det mesta på privata utövare, vårdpersonal skulle också behöva utbildas till att bli samtalsledare i grupper där det existentiella samtalet får ta plats, innehållande gruppdiskussioner om existentiell hälsa baserad på de åtta byggstenarna.

Lika viktigt att underhålla sin existentiella hälsa, lika viktigt är det att ge utrymme i livet åt kreativa aktiviteter som exempelvis, målning, skriva, fota, musik i alla dess former. Ge utrymme åt det som du tycker är roligt, fantastiskt, härligt utan att det är destruktivt, för det kommer ge kraft den dagen då livet känns tungt.

För den dagen kommer i livet. Livet – att leva, innebär motgångar, medgångar, många gånger upp och ner, fram och tillbaka, livet innehåller livskriser, på frestningar, sorg men också mycket glädje. Då kan tiden över att ha reflekterat över sina livsfrågor och dess svar ge utdelning i form av skydd och en stabil existentiell grund.

”Du är din egen sanning och det är bara du själv som kan svara på meningen med livet” Sören Kirkegaard, en av flera kända existentialister. De existentiella frågorna utgörs av existentialismens tankegångar, som i sin tur är ett filosofiskt-humanistiskt tankesystem, och som dessutom inte är beroende av vetenskapliga metoder som präglar många andra ämnen exempelvis medicin och psykologi. Enligt den paternalistiska tankemodellen, så lär sig människan, att inte ta eget ansvar i kritiska situationer, utan litar istället på att experter, myndigheter tar hand om individen. Istället för att ha tillit till sin egen förmåga och därmed ha förmågan att ta ett eget ansvar över sin situation. Många tar för givet att andras tankar och idéer är sanningen, när det i själva verket är att vissa sanningar inte går att bevisa. Det är stor skillnad på att välja sitt liv genom sina egna val, än att bara flyta med i livet med inställningen att individen får se hur det blir och att andras tankar och åsikter styr.

 Empowerment är ett begrepp som introducerades i USA på 1970-talet. Kort beskrivning på individnivå kan definieras med begrepp som har bland annat med individens motivation, men också självkännedom, förändring, medvetandegörande och utveckling att göra. I Sverige används egenmakt (empowerment) som beskriver mer en kompetens av individens egna resurser, och det visar sig att det finns starka beröringspunkter mellan egenmakt och det centrala i existentialismen. Bland annat individens ansvar för sitt eget liv, självständighet, kunskap och kompetens, och att individen utvecklar sig mot hälsa istället för ohälsa. Egenmakten handlar om individens kapacitet av sina resurser och förmågor, som kan utvecklas, och leder till att individen har en möjlighet till att kunna mer självständigt bestämma över sitt liv, och att kunna ta eget ansvar över sitt liv, genom sina egna val, och hitta sin väg i livet som stämmer överens med individens inre kärna - att bli autentisk med sitt sanna jag. Att helt enkelt ta eget ansvar över sitt eget välbefinnande.

Motsatsförhållandet av egenmakt (empowerment) och brist på existentiell hälsa kan vara en vilsenhet i sitt liv, tomhetskänslor, sänkt livsmod, livsmening som inte är stark och medveten, uppgivenhet inför sitt liv och dess behov av förändring.

Existentiell hälsa och de existentiella frågorna handlar om frågor där inga svar finns. Varje individ måste själv komma fram till sina svar i diskussion med andra för att kunna få ett perspektiv på dem, och reflektera över det som diskuterats.

Så visst behövs mer träning av den existentiella hälsan, i hela vårt samhälle har vi gym på olika ställen där det påtalas om vikten av att träna sin fysisk. Däremot så finns det knappt forum till att träna sig i existentiell hälsa, det rimmar illa med ett samhälle 2016. Det visar tydligt att de stora livsfrågorna som berör många människor och som utgör många gånger redskap för existentiell hälsa inte tas på fullt allvar. Fortfarande är synsättet att det kroppsliga (somatiska) är av någon konstig anledning åter igen, viktigare, än det psykiska. Hur skulle en kropp vara utan psyke? Eller ett psyke vara utan en kropp? Hört talas om kropp, själ och psyke? Eller varför inte psykiskt, fysiskt och existentiellt. Enkelt så talar det om att alla delarna är lika viktiga till ett välbefinnande och till existentiell hälsa.

Landstinget borde som ett förslag, bidra till att individers existentiella hälsa stärks, utbilda vårdpersonal i existentiella samtal, men även utbildning i olika kreativa aktiveringar och att det då utgör ett komplement till terapi, och olika rehabiliteringsprogram.  Varför inte ta friskvårdstimmen till som åter igen är tänkt till fysisk aktivitet för Landstingets personal till att utgöra en möjlighet och innefatta en timme i veckan bestående av diskussioner om existentiell hälsa för exempelvis vårdpersonal. Kompetens och kunskap till att tänka nytt.