Nä, egentligen ska jag inte säga så, för den första och även den andra uppdateringen, är varken en ditten eller datten. Det är i stället väldigt sorgligt och beklämmande, dessutom gör det
mig väldigt arg samtidigt som det väcker mycket empati och även sympati. Jag har delat hennes fb meddelande, kanske har du också det? förhoppningsvis. Eftersom jag själv varit hundägare i många år och dessutom
är jag djurvän, OCH anser att jag INTE tillhör kretsen av "värsta rovdjuret" som en del människor gör-tyvärr. Hennes uppdatering är om hennes tre labradorer som blev stulna för en vecka sedan på en hundutställning.
Det är så bedrövligt, att människor gör på det sättet, givetvis som så mycket annat stört som människan gör. Men ägaren som blev utsatt för det här, kan inte sova, knappt äta, tankarna
snurrar hela tiden i hennes huvud om- var är ni?, hon har ont i magen över att inte veta vad som hänt hundarna och att något hänt dem. Hon önskar att de har mat och vatten och någon snäll person. Hon visar på
både chock och stark press/stress. Det är så sorgligt, med tanke också på hundarna, som är totalt utlämnade på människans villkor. Jag hoppas av hela mitt hjärta att de kommer tillbaka till ägaren,
där de har sitt hem och att hundarna är välbehållna utan att ha tagit skada på något sätt.
Samtidigt som det visar att människan/ägaren mår mycket dåligt av situationen, av att ha blivit
utsatt av att hennes hundar blivit stulna på en utställning, så kommer mina tankar om att--varför utlämnar man sina djur på det viset??? varför värnar man inte om sin bästa väns säkerhet och trygghet??
har ju själv varit på utställning med mina hundar, i samband när man måste ha utställningsmeriten för att kunna få ut championat titel vid tävlingsmeriter av typ, spår, sök m m. Då slog det mig
att många utställare "bara" lämnar sina djur/hundar och drar iväg för att kolla in andras hundar eller för att socialt umgås, och hundarna ja de får vara utan koll och tillsyn- hur tänker man då? eller
inte alls kanske??. Finns inte på min karta att göra så, fattar det inte att man kan göra så. För likaväl som jag vet måste ju dom veta att alla människor är inte goda- den ser ut så verkligheten,
det är mer att konstatera än att förundras över, eller hur?. Samtidigt är det viktigt med att ha hoppet över att den goda kraften väger mycket tyngre än den onda, att goda gärningar ger utdelning.
Kanske
hon skulle anlita ett medium? som sista utväg, vet faktiskt inte riktigt vad jag anser om medium, vill hålla det öppet i mitt sinne. Det jag vet är att det går inte att förklara, än att Izza min hund var medial :) sant!!!
eftersom hon fick meddelandet från min mamma strax innan hon dog, så ylade Izza så sorgligt sekunderna innan samtalet kom med dödsbudet, om min mammas död. Djuren har tydligen ett mer utvecklat sjätte sinne sägs det, och
det är jag beredd att tro på, efter det med min hund. men också så reagerar djur snabbare vid fara och ex naturkatastrofer än vad människan gör. Sedan har jag sett en period så många vita fjärilar, då
var det runt mig och min hund, senare runt mig. Och även när vi var ute och promenarade kunde jag känna en närvaro av någon slags kraft, låter rätt flummigt eller? nä inte för mig. Jag kontaktade ett medium ett
"duktigt" medium, här kan det inte vara något måndagsex. av medium :) för att få höra deras förklaring med detta som Izza gjorde, för det går inte att förklara på något annat sätt., än
att det var en hälsning eller rättare sagt ett farväl från min mamma till oss och livet. Jag fick svar om deras förklaring, men också uppmaningen att "ta steget" och vara med på en "privat sittning" och nu har den tiden
kommit, att jag måste ju bara testa, vad och hur det kommer vara och min uppfattning om vad jag kommer att anse om det. Jag har bokat tid, hos de duktiga tror jag... ville ha lite annat i vardagen, nu när renoveringen har dragit igång. Dessutom
är jag otroligt nyfiken på detta. 