Behövde en vacker bild av naturen, naturen kan lugna, men visar också hur lätt allt är förgänligt, tänker då på själva livet. Livet bär med sig så mycket ensamhet för många människor. Så mycket av tragedi. Jag och en väninna var på lägenhetsvisning idag, och i den lägenheten hade en person dött OCH legat död där i lägenheten i en månads tid. Jag känner sorg i hjärtat när människor dör totalt bortglömda. Jag blir illa berörd. Liklukten fanns kvar trots sanering i lägenheten, men hur skoj var det. Undrar om det kröp likmaskar också runt och på honom? det är så djupt jag reagerar, det är så ofattbart, att en människa levt ett liv och sedan blir så totalt isolerad och glömd i sin ensamhet, så ingen saknar personen. Jag fick ont i huvudet av allt det sorgliga men också av liklukten som låg kvar som en lätt sötaktig lukt i lägenheten. I all kontrast så fanns en hästsko, rätt vänd över ytterdörren. Ja usch vad säger man -så otroligt ledsamt. Och där hamnade jag med väninnan, fast jag är sjukvårdspersonal så kände jag mig illamående av hela situationen--hur mår de som sanerar och hämtar den personen som varit död i en månad utan någons saknad--vilket avslut på ett liv.